Karl Gustav Rossow

Levnadsbeskrivning

Vinkypare

Karl Gustav Rossow hade enligt egen utsago sitt ursprung i Tyskland. Detta är sannolikt, men det är osäkert från hur långt tillbaks i tiden det tyska ursprunget räknas. I någon källa benämns han ”dansk undersåte”, och hans första äktenskap var med en kvinna i Frederiksberg i Danmark. Detta vet vi eftersom kyrkoherden i Frederiksberg fick intyga att första hustrun avlidit innan Karl Gustav och Ingeborg Margareta kunde vigas i Ystad Sankt Petri 1752. Det är heller inte osannolikt att Karl Gustav var bror eller på annat sätt relaterad till kyrkoherden Carl Christiansson Rossow (1684-1744) som var kyrkoherde i Konga i norra Skåne 1719-1744. Kyrkoherden var son till artillerikaptenen Christian Rossow - som var den som såg till att kruttillverkningen på Torsebro bruk kom igång ordentligt – och dennes hustru Catarina Hagemeyer. Kyrkoherden döpte 1727 en dotter till Catarina Sofia Rossow. Karl Gustavs och Ingeborg Margareta döpte sina tre äldsta barn till Kristina Sofia, Katarina Elisabet och Petter Christian. Eftersom dåtidens namnbruk påbjöd att man hedrade släktingar genom att uppkalla barnen efter dem är det mycket som talar för att Karl Gustav också är son till, eller möjligen sonson till Christian Rossow. Men detta är än så länge enbart en teori.

Karl Gustav verkar ha varit något av en äventyrare. 1744-1745 var han efterlyst av danska hovet efter att ha deserterat. Han arresterades på väg till Stralsund, och då hade han falska papper i namnet Christian Frese - samma namn som Ingeborg Margaretas bror. Det tyder på att de kände eller åtminstone kände till varandra innan äktenskapet. Karl Gustav sattes efter tillfångatagandet i kastellet i Karlshamn men lyckads rymma därifrån. Detta föranledde en brevväxling mellan det danska hovet - som hade frågor angående ”reclamerande av en dansk undersåtare benämnd Rossow” samt ”om den fängslade Rossows extraderande” - och det svenska kanslikollegiet. Riksråden Palmfeldt, Carl Gyllenborg och Carl Tessin har i sin tur informerat sin ”Stormäktigste Allernådigste Konung” Adolf Fredrik om händelserna, dessa brev finns bevarade i Riksarkivet. På något sätt tycks Rossow sedan ha kunnat bevisa sin oskuld. Från 1750 bodde han i Ystad, och verkade inte alls vara på flykt. Före giftermålet bodde han hos Lorents Münter.

Man kan spekulera i hur han försörjde sig och sin familj. Han skrevs vinkypare, det vill säga sommelier, och det var inte en yrkeskategori som var särskilt vanlig. Kanske hade han varit anställd vid slottet i Frederiksberg, men var fick en vinkypare sin försörjning i Ystad?

Familjen hyrde bostad i hovrättskommissarien Jakob Rosenlunds gård vid Norregatan. Rosenlunds eftermäle är inte av det positiva slaget, han lär inte ha varit en god människa - men vad som föranledde det följande är okänt. Karl Gustav, hustrun Ingeborg Margareta och den 18-åriga sonen Johan Lorens mördade nämligen hovrättskommissarien Jakob Rosenlund i hans säng, natten mellan 13 och 14 juni 1781. De erkände och dömdes att mista högra handen och halshuggas, Karl Gustav och sonen skulle sedan steglas.I dödboken står följande: den 19. Begrofs Hofrätts Commissarien Jacob Rosenlund, som natten emellan den 13 och 14 föregående blifwit i sömnen mördad och fants om mårgonen den 14. nedsläpad af sina rum och liggande under en trappa. Han blef, enligt Kemners Rättens utslag begrafwen med Christeliga Ceremonier. Han war något öfwer 60 år.

I rättegångsprotokollet framkommer att Rossow även gjort sig skyldig till andra, mindre allvarliga brott. Han hade stulit rökt fläsk från änkan Almström, och hon hade med sig bevismaterial till rättegången i form av resterande fläskbitar. Tydligen hade han passat på då hon tillsammans med Rossows hustru varit i Lund för att besöka sitt nya barnbarn. Handelsman Morsing hade haft inbrottsförsök i sitt kontor och Rossow erkände detta efter att ha pekats ut av vittnen. Margaretas bror Christian Friis hade blivit bestulen på ”timmer” som Rossow tagit hem för att ha och elda med. Morsing och Friis ger ett intryck av att vara mycket besvikna på Rossow. Morsing uttrycker det som: ”Det hade jag aldrig trott. Han som varit här och njutit gott.”

Död 14 sep 1781 i Malmö slottsförsamling (M). Texten i kyrkboken lyder: "1781 den 14de September dödde förre wijnkyparen Carl Gustaf Roussau från Ystad som för begånget Mord i häktet härstädes blifvit insatt, dess ållder war 79 år gammal och begrofs av nattmannen den 15 i samma månad uti GalgeBacken här wid Staden."