Släkten Ullstad

1652-1661 hörde Øvre Ullestad till Finnegodset. Vid denna tid var den äldste kända anfadern på denna släktgren, Knut Magneson Ullestad, den ena av två arrendatorer på Øvre Ullestad. I domstolsprotokollen kan vi se att Knut och några andra blev stämda inför tinget 1692 för att de hade plockat nötter i skogen. Det finns andra dokument som visar att Knut var ensam arrendator på Øvre Ullestad 1691 och 1695. Knut hade minst tre barn. En dotter, Guro Knutsdotter Ullestad, gifte sig med Torgils Arnfinnson Ullestad ca 1685. På den tiden använde man i Norge gårdsnamnet, dvs adressen, som ett extra efternamn.

Bomärken som Torgils Arnfinnson Ullestad använt. Det första 1710 och 1713, det andra mellan 1711 och 1728

1701 delades Øvre Ullestad i två mindre bruk. Knut var arrendator på bruk 2, medan hans svärson, Torgils Arnfinnson Ullestad, var arrendator på bruk 1. Knut dog 1704, och efter det var det bara bruk 1 som beboddes av våra släktingar. Torgils och Guro fick minst 8 barn. Deras äldste son Arnfinn, född 1691, blev näste arrendator. Alla andra barn flyttade från gården, och använde därför inte längre namnet Ullestad.

Bomärke som Arnfinn Torgilsson Ullestad använt mellan 1727 och 1737

Arnfinn Torgilsson Ullestad gifte sig 1722 med Rannveig Sjursdotter från Øvre Himle. 1723 beskrivs gården som följer: "Det fanns en liten humlegård, men ingen kvarn och inget fiske, och det var knappt med ved. Gården var lättodlad och hade bra jordmån för kornodling.". Arnfinn och Rannveig fick minst 7 barn. Deras tredje son föddes 1729 och fick namnet Torgils efter sin farfar.

Bomärken som Torgils Arnfinnson Ullestad använt. Det första 1768 och 1773, det andra 1780, det sista 1782

Torgils Arnfinnson Ullestad gifte sig 21 juni 1757 med Marta Sjursdotter från Kinne. De fick 9 barn av vilka 6 levde till vuxen ålder. Torgils tog över arrendet efter föräldrarna 1759. Han köpte en option på 1½ laup 1759 och sedan köpte han marken 1763. Under 1770-talet stod han inför rätta flera gånger på grund av slagsmål. Troligen ledde detta till att han 1775 fick sälja av Ullestadteigen och 1782 byta Ullestad mot den mindre gården Bauthus. Hans tredje son Jon, född 1766, påbörjade sin militärtjänstgöring vid Kungliga Danska Livgardet i Köpenhamn senast 1782.

När Torgils dog 1785 ärvde hans äldste son Arnfinn gården Bauthus, vilket han byte mot Fagnastølen 1786. Arnfinns mor Marta and hans tre bröder samt en syster flyttade med till Fagnastølen. Arnfinn sålde sin del 1792 och flyttade till Bratåker, och när Marta dog 1796, sålde andra sonen Sjur Fagnastølen och flyttade till Helleve.

Jon Torgilsson Ullestad var alltså ingen adelsman från Trondheim utan en bondson från Voss, som blivit inkallad till militärtjänstgöring i Köpenhamn. Efter avslutad militärtjänst stannade han kvar i Köpenhamn, och benämndes då arbetskarl. Han gifte sig med Caroline Lindberg, och de fick två söner. I folkräkningen 1801 hade Ullestad blivit hans enda efternamn.

Jon dog någon gång under de allra första åren på 1800-talet. Det var säkert en hård tillvaro för Caroline som änka med två små pojkar, Johan och Torger, och de var inskrivna i rullorna för Köpenhamns fattigväsende. När sedan Caroline också dog 1806 stod pojkarna ensamma.

Efter moderns död fick pojkarna fortsatt understöd från Fattigväsendet och fick bo på Vor Frelsers Arbejdshus fram till konfirmationen, vilken för Johans del inträffade 1811 och för Torger 1813. Efter konfirmationen sattes Johan i stolmakarlära och understödet drogs in, och troligen hände samma sak med Torger. Båda pojkarna försörjde sig i vuxen ålder som snickare.

Vi har inte hittat något som tyder på att Torger bildade familj, men Johan gifte sig och fick flera barn. Flertalet söner gick i sin fars hantverkarspår, och blev antingen snickare eller skomakare. Johans näst äldste son hette Johan Julius, och namnet Johan blev ett namn som gick igen i släkten.

Denne Johan Julius blev dock inte hantverkare, utan krögare. Tydligen gick krogen bra, för Johan hade råd att skicka sina båda söner till St Petri Realskole, på Graabrödrettorv 8. Sönerna var motiverade och begåvade studenter, vilket deras betyg visar. Det var Johan Julius som ändrade stavningen av sitt namn och började kalla sig för Ullstad runt 1865.

Johan Julius äldste son Johan Carl Sophus blev pappershandlare, och startade eget företag 1898. Detta växte sedan till ett stort och framgångsrikt familjeföretag som förutom försäljning av kontorsmateriel även omfattade boktryckeri och bokbinderi. Företaget hade många anställda och det var kutym att pojkarna i familjen antingen började sin bana som lärling i företaget och sedan fick arbeta sig upp, eller fick en extern utbildning för att sedan knytas till företaget. Ullstad och Söner var välrenommerat, och familjen/släkten Ullstad hade högt anseende. Firman fortlevde under nästa hela 1900-talet. Här kommer senare en länk till Firma Ullstad

Johan Julius andre son Henrik Christian Arnold började sin bana som detaljhandlare men blev sedermera arkivarie. Hans son Svend Aage var tekniskt intresserad och utbildade sig till flygmekaniker. Det var också han som flyttade till Sverige och som är upphovet till den Ullstad-gren som finns i Sverige.

Det finns också andra släkter Ullstad i Sverige och i Norge, men det finns inget som tyder på att dessa är släkt med oss.