Bengt Hanssons dagbok från Kungstorp
Juni 1889 - maj 1890

Detta är lantbrukare Bengt Hanssons dagbok under ett år.

Juni månad

1. Rågen blommar, ett bevis bland många för den ovanliga hastighet, med vilken växtligheten i sommar drifver fram. Sent blef det vår, men en maj månad så varm, som nyss tilländalupna, säger sig ingen kunna minnas.

3. Börjat hackrensning af vårt betfält, ett här på orten ovanligt sätt att behandla rotfruktslandet.

8. Afslutat hackningen och i det närmaste äfven gallringen. Det återstående bör vårt småfolk kunna ombestyra. Det arbetet gick för sig lättare än jag kunnat förmoda, ovan som jag och äfven arbetarne äro vid dylikt göromål. Dock har 68 dagsverken redan åtgått och ännu återstår väl till ett tiotal. Regn önskas.

9. Pingstdagen. Värmen är nästan odräglig. Ej en vindpust ger sig till känna. Till skogs heter det! Och landsvägen fram rulla ekipager, det ena stiligare än det andra. Är det landtmän som så färdas? Kanske våra för tjugo år sedan hädangångna förfäder, ifall de åter uppstod, kunde upplysa oss om orsaken till de dåliga tiderna och de talrika konkurserna. Lyx och krasch! Orsak och verkan!

11. Börjat klöverskörden, hvilken, ehuru ej så rik som fjolårets, dock artar sig att blifva över medelmåttan. Början gjordes i fjol först 18 dagar senare eller den 29 juni.

20. Ett vederkvickande regn föll igår. Något som mer än väl behövdes. Grödan har å en del marker lidit en skada som intet regn numera kan bota. Sålde idag sista resten av fjolårets potatisskörd till kronor 5 per tunna. Förhoppningen om högre pris å denna varan under vår och sommar felslog helt och hållet.

24. Midsommardag. Djurplågeri, äfven kallad kappridning, försiggick igår vid Malmö inför 10 000 åskådare. Vad gagnar dylikt.

30. Torrt är det, så torrt, så torrt. Stackas vi landtmän! I fjol för mycket regn, regn varje dag, i år nästan intet. Naturen kan sällan träffa det måttliga. Blott tvenne gånger har det regnat på den gröda som nu växer. Att den blir knapp, ja mångenstädes gränsande till missväxt, är själfklart. Hos oss är det betorna som frodas bäst. Tidigt satta, växa de, som kommo upp, förträffligt, dock kan man med skäl anmärka, att här och där finns många bara fläckar, som nog åstadkomma ett minus i en annars god skörd.

Juli månad

2. Betlukningen pågår, andra dagen med 21 personer och avslutas i dag. Ogräset står hårt, hvilket betydligt försvårar arbetet.

3. Besökt Malmö torgdag. Vad grödan står bedröflig längs järnvägslinjen.

8. Regn i dag, regn igår och regn i förrgår. Det låter skulle jag tro! Ack ja hade det blott kommit förr. Nu står ju hösten för dörren. Dock bättre sent än aldrig. Åtskilligt kan ännu hjälpas i synnerhet betet och rotfrukterna. Grisar föddes i går och i förrgår.

10. Lantbruksmöte i Trelleborg för Oxie och Skytts härader. En folkfest som plägar återkomma vart femte år. Till stor fromma, om ej för vårt landtbruk, så åtminstone för herrar restauratörer.

13. Rågskörden är börjad i orten. Skillnad på i fjol och i år.

16. Det åskar starkt och regnar något.

17. Börjat rågskörden med 16 mans arbetsstyrka. Rågen är vacker i kärnan med fullmatade ax. Den är dock förskräckligt tunn i strået. Det är dock vår egen skuld och härleder sig från för sen sådd. Wi sådde den nemligen ej förrän de sista dagarna i September och Oktober kom med kyla och regn som gjort att rågbrodden hade mycket svårt att spira upp.

18. Ett riktigt regn hindrar i dag rågskörden, men det hindret var det mest kärkomna man kunde önska ”Herrligt”!!!

22. Fruntimmersveckan visar sig gråtmild även i detta torrhetens år. Börjar snart se mörkt ut med rågberedningen.

25. Fått in Rågen. Således en hel månad tidigare än i fjol. Nu blir det dock ett ej så kort uppehåll med höstarbetet tillfölje vårsädens långsamma mognad.

26. Stark åska störde wid tvåtiden wår nattro. Det regnar wärre.

Augusti månad

2. Att redan den andra augusti hafva tröskat och uppmätt råg, torde höra till det ovanliga, helst när det gjorts varken för nöds eller bröds skull. Men när Rågen, såsom i år wacker, wiktig och wäl – god. Den räntar förträffligt. Nio fullgoda tunnor av 16,5 trafvar är Bra skulle jag tro. Hela vår ärtgröda höggs i går förmiddag. Ej mycket att hurra för således.

5. Börjat kornskörden så smått. Smått är kornet också.

8. Sålt en ungtjur till Olof Svensson i Skegrie.

12. Hur det regnar. Nåja regnet gör gott. Men nog kunde wi som alla andra haft en del vårsäd under tak. Det synes snart som hösten ej blir tidig alls. Wåra fordringsägares antal har idag minskat med En, i det wi betalt wår skuld till Ola Mattsson. Nu sofver förmodligen han något lugnare! Äfven det att vara rik medför sina vedermödor.

17. Afhugget och uppbundet säden har vi nu! Tidigt! Det är sant! Men skörden är klen. Kornet är i antal lass lika med fjolårets, men besådda arealer är i år ej så lite större. Hafren gick gott an, men ärter och råg gränsade till missväxt. Af ärtor var dock så litet sådd att detta spelar ingen roll. Men önskvärt hade varit att rågfälten gett 30 á 40 lass mera.

20. Gick det igår raskt med inbergningen. Wi stocklade ej mindre än 240 trafvar korn – så är däremot i dag totalt stopp. Det regnar nemligen wärre nu igen. Det kan regna.

24. Inhöstat har wi nu. Grödan utgör inalles 312 lass säd och klöfver mot 368 i fjol. En betydlig minskning. Måtte minskningen i kärna bli något mindre. I skälmeriets tid lefva vi kan man säga, då en gubbstackare, sådan som vår granne, Billborg rymmer från hus och härd från hustru och barn och brummande björnar. Han har varit osyndlig några dagar och tros i detta nu gunga på Atlanten.

31. Tråkigt wäder för dem som ej afslutat hösten och ej så få äro de. Regn, dimma och ljum luft är det vanliga. Spannmålspriserna äro för närvarande i Hvellinge. Hvete 1,25, råg 1,00 korn 0,95 per Licpund. Således, särdeles, whad kornet vid-kommer, högre än de föregående årens. Måtte bara höjningen blifva varaktig.

September månad

4. Ett herrligt wäder har vi nu var dag. Betet frodas på nytt och ”Kritterna” med detsamma. Mjölkmängden har på senare tiden ökats, oaktat ingen ko kalvat nyligen. Måtte detta lyckliga tillstånd fortfara.

5. Sått 2/3 tunna råg ämnad att grönskörda.

9. Det vackra vädret fortfar. Formligen midsommarväder!

15. Frostigt. Hu, det är så kallt, så kallt.

16. Sillfisket tar sig, det har länge varit klent vid våra kuster och priset har följaktligen varit högt. Nu har det emellertid vid båten gått ned till 55 öre per hval. Och till det priset är inköp lönande. De om sig varande tyskarna har nu äfven kastat sina lystna blickar på sillen, liksom förut på ål och kräfta. I Malmö uppköpa de stora partier för tyska rökeriers räkning. Upp svenskar! Förädlen sjefva eder råvara, äfven om det är produkter av våra sjöar och vikar. Af den skälmen Nils Billborg hörs intet alls. Är han månne i Amerika. Hans familj tar sig emellertid sorgen lätt. Besynnerlig familj!

17. Fått tillsått råg. I allt åtgått 13 tunnor. Ett vackert utsäde har wi nedmyllat i tjenlig väl gödslad jordmån. Gud give wäxten!

20. Det regnar i dag – något som behövs. Hästarna få i dag hackelse för första gången. Detta för regnets skull, ty betet är skört ännu och bör ej anlitas mera.

27. I regniga dagar gå wi allt fortfarande för rotfruktsupptagningen wars tid nu är inne. I hetsjagten på Skanörs ljung i måndags och tisdags deltogo prinsarne Carl och Eugen och detta var naturligtvis en anledning för mången trogen och sysslolös undersåte att med mössan i hand ställa sig och begapa jägarne dess samhällets drönare som lefva flott på arbetarnas svett och möda!

30. Potatisupptagningen med temligen god arbetsstyrka och vädret är i dag det bästa på lång tid. Det ser dock ej ut att bli godt länge. Potatisskörden är medelmåttlig. Det lystes igår på ytterliggare en brandstodsutdebitering, den tredje för i år. Det är dyrt att vara medlem af trehärdsbrandstodsföreningen. Utgiften springer snart upp till en half procent av brandstodsväsendet per år och att knot förspörjes är ej att förvåna.

Oktober månad

1. Regn redan idag, mycket regn igen!

6. De sista dagarna har vädret varit härligt och betupptagningen har gått raskt undan.

14. Mild men regning väderlek har den gångna veckan haft med sig. Dock har vi i det närmaste upptagit och höglagt wår präktiga betgröda. Att låta folk arbeta för daglön och kost blir enligt vår erfarenhet nära femtio procent billigare än att med accord förätta wid betodlingen förekommande göromål. Detta direkt beroende af om någon driftig förman sätter fart i werket. I annat fall är nog accord att föredraga.

26. Winter i natt och den war naggande god, men idag förbytttes den i regn och rusk! Flyttningsdagarnas nyheter äro som vanligt Buller och Bång, Slagsmål och Blodiga pannor. Fritiden för de så kallade Mickaeliknektarna är ju också så kort, att den bör väl användas. Ingen tång will i år wisa sig vid Fotevikens strand. Högst ledsamt Alldenstund wi i år behöfver den såväl för att kunna förvara betorna. Äfven vid Höll är nästan brist på varan!

29. Korna stallfodras nu! Wattnas i dag inne för första gången. Ett steg framåt till det bättre förmodar jag! Det sparar åtminstone åtskilligt arbete och nog befriar det också kreaturen från att lida af köld när wintern tager i.

30. Kornpriset har återigen gått upp några ören. Det gäller för närvarande 11,25-11,50 kronor per kilo i Hvellinge. Malmönoteringen går över 12,00 kronor för god vara. När skola en gång vi lantmän kunna förståndiga och eniga nog att befria oss från åtskilliga hårda mellanhänder. Blidväder fortfarande och väl så. Än hafva vi nämligen ganska mycket arbete att beställa. Ett läkardistrikt håller på att bildas för Hvellinge med omnejd deribland kanske också Hammar. Som vanligt har dock vårt styre visat sig försumligt. Nu hvid bestämmandet af arvodestaxan, med vilken vi med fullt skäl äro missnöjda. Då man emellertid numera ingen ändring will göra för vår skull få vi kanske stå utanför distriktet. Förargligt nog!

November månad

5. Torgdag i dag i Hvellinge. Måtte vara talrikt besökt att döma af den mängd folk som färdats fram denna vägen.

7. Ännu en desertör. En liten länsmansskrivare från Skytts distrikt har i dagarna tagit till schappen, med som det uppgives välförsedd reskassa. Hvem är nuförtiden pålitlig? Mannen hade stundtals ej så lite förtroende och nog får en och annan lättrogen sakna honom.

12. När embetsmannapligten tar befälet, gör den enskilde bäst i att glömma alla billiga anspråk. Billborg rymde, häradsrätten tog hand om hans bo och domaren vår utsåg ortens länsman att förvalta detsamma och nog blir det förvaltat alltid. Af plöjningen har man i dag den 12 hunnit ungefär hälften. Betskörden ligger ovan jord ohöljd och av övriga skörden uppäta råttor och möss hvad Billings talrika familj möjligen lemnat. Af denna familj gå ej mindre än 5 arbetsföra och wuxna personer af hvilka de 3 förr tjänat fremmande, nu hemma och slår dank, samt göda sig på fordringsägarens bekostnad, under det att dyrt lejda arbetare sköta göromålen. Nog bör länsman H. ha bra betalt för en slik förvaltning och får väl så även, men fordringsägarna få jämt ingenting. Alldeles som sig bör!

21. För första gången ha vi hunnit så långt i ordningsfullhet att vi skaffat oss en våg. En våg hade nog alltid varit lönande att äga och den hade blivit det ännu mera allra nyaste tiden. Numera går snart all handel efter wigt. Och kontroll är nödvändig mer än någonsin. Man kan ej längre som fordom tro någon på hans ärliga ansigte. Ej ens mjölnaren. Den skälmen hade idag på förmalna 328 kg lagt sig till med 11 kg än han hade lov. Kornet stiger. Det gäller nu 13 kronor per 100 kilo. Tunnan går alltså öfver 15:- kr. Men orsaken? Ja lantmännen har i år så litet att avyttra. 23. 11 grisar föddes i natt av vår bästa sugga.

24. En artighetsvisit gjorde byns elstadsgranskare oss i ”jåns”. Hvartill skulle det tjäna? En gammal sedvänja blott!

28. Betmassa hämtas i dag för första gången till Kungstorp.

29. Winter, rätt friskt. 7 grisar föddes igår.

December månad

4. Präktigt winterväder om ock något wäl kallt för dem som har arbete sådant som vårt.

15. Afslutat betforslingen. Ett lönande arbete var det som nedlagts på vår betgröda. Den gav en bruttoafkastning af cirka 450 kronor pr. tunnland. Låt vara att gödslingen är dyrbar, vi har sått konst- gödning för nära 40 kronor pr. tunnland och mycket arbete erfordras, att värdet af många dagars körslor måste medräknas, så bliver dock likväl nettoresultatet så lysande , att någon sädesgröda ej kan dermed jämföras. Doch, det måste medgivas har betan i år lämnat ett alldeles ovanligt resultat. Så att ej bör man varje år wänta sådan skörd. Blidväder är dagens lösen.

20. Äggpriset är ovanligt. I England gäller det 1,80 pr tjog och i Malmö 1,40 – 1,50 kr. Wi har sålt 50 tjog till priset av 1,40/tjog.

26. Änder 60 st á 2,25 st. Tuppar 20 st á 1,00 kr skickar wi till Malmö. Nog har de betalt sin föda!

Januari månad 1890

Gott nytt år gif oss o Herre!!!

4. Ryska snuvan eller influensan, som den också kallas, är en epidemi. Fruktansvärd i så måtto att man ingenstädes går fri för den. Den far snabbt som vinden från land till land, från by till by och från hus till hus. Den intränger i det ståtligaste palats som den beskäftigaste koja. Själva ryska allhärskaren måtte ta emot den gästen, en gäst som visar, inte fjäskande med hovetikett eller ceremonier. Från Ryssland, som gav honom sitt namn, har han i närvarande stund bredt sig över världen. För övrigt bringar han just ej döden, är man ej mycket oförsiktig eller på förhand lunglidande och den släpper sitt offer efter 5 á 6 dagars häftiga plågor.

6. Hvellinge mejeri nedbrann i går. Medför åtskilliga besvär med vår mjölkleverans.

15. Storm. Lite snö hade vi härom natten men den besegrades lätt av måndagens blida sol. Julen är slut. En jul så stillsam och lugn att jag knappast påminner mig dess like. Hur annorlunda nu mot min barndom. Då var det jul! Tillredelse med bak, brygd och slakt upptogo hela fjorton dagar före julen. Hvad här bakades! Den ena stora ugnen full efter den andra. Och vad gifmildheten var rik då. Skära bröd och skära sovel var under de dagarna något som prövade krafterna. Nu! Nej gå till kommunalen, heta det! Ja, den kommunalen. Den ska allting bestyra. Och vilken julhögtid var det ej då. Fisk och gröt fås visserligen än, men julhögarna var äro de? Och julkalasen sen, som varade ända till fastlagen. Och då hade man trefligt. Borta äro de, borta för alltid. Och tråkighet och högfärd hafva intagit deras plats.

21. Oförutsedda utgifter. Den saken förtjänar i en landtbrukares räkenskaper mera än mycket annat sitt särskilda konto och den räkningens slutsumma torde vid räkenskapsårets slut wid en egen- dom sådan som wår bli häpnadsväckande stor. Just nu påminnes jag derom, emedan wi körde wårt tröskwerk sönder i dag för andra gången under innevarande säsång. (Det kostar alle en två i gammal banco). Och bry och besvär sen! Ett härligt wäder har vi i dag, solsken och molnfri himmel, men wintern dröjer ännu. Tidningarna berätta att man igår såg wildgäss-flockar draga mot norden och beteckna detta rätt nog som ovanligt för årstiden. Ska vi få wår i månaden mars. Den som lefver får se!

25. Klen säderskörd torde man med allt skäl kalla fjolårets. Det visar sig nu mera än någonsin. Efter utsådda 24, 31 tunnor korn skördas endast 184 tunnor i korntal således föga mer än 7,5 då fjolårets, jag menar 1888 åtminstone gav 8,6.

27. Hu så kallt - sådant pingstväder! Regnbyar jämt och samt. Kreaturen fara illa och även växtligenheten lider. Måtte det snart bli bättre.

Februari månad 1890

1. En kort winter har vi haft – några dagar blott men kärkommen var den hos alla som hade sädesstackar ute och de voro många. ”Indragning” var det i onsdags i hvar gård nästan. Men nu har wi åter det vanliga dunkla dimmiga wädret, så beklagligt för de många som lida av influensan.

3. Inställelsedag. Billborgs konkurs där vi bevaka 417 kronor med utsigt att få 10% utdelning.

17. Första lammet för året föddes i dag frisk och dugligt! Nykterhetsföredrag, talrikt besökt, hölls i söndags i Rengs skolhus. Ett evenement för vår ort.

Mars månad 1890

1. Om man som landtman ej för något vinstkonto i sina räkenskaper Kan det på det hela taget wara en likgiltig sak, men om man noggrant Upptecknade de förluster som sjukdom, tjenares vårdslöshet med mera sådant åstadkomna, så torde det per år blifva en rätt ansenlig summa. Jag påminnes just nu derom derigenom att vi tillfölje kölden nödgats att sälja en kviga med minst hundra kronors förlust. Nå ja det är ju inte alltid man ska ha framgång. Då blef man förmodligen öfvermodig.

7. När man har råd, bör det ej klandras. En begrafningsfest sådan ej många, kanske ingen förr ägt rum i wåra bygder, firades i går i Hvellinge gästgifvaregård. Det var David Frick i Malmö, som firade minnet af sin mångårige trotjenare Frans Eberhard Malmros vilken i 44 år tjenat honom som inspektor. Ett femtiotal personer däribland äfven wi voro inbjudna att hedra begrafningsakten med vår närvaro. Ceremonien tog visserligen ej lång tid i anspråk, men middagen så mycket längre. Men det behöfves ju också tid att inmundiga sex finfina maträtter m.m. m.m. Att redogöra för matsedelns innehåll dertill är jag allt för litet bekant med köksfranskan. Nog att en skriftställare Ödman har kallat Hvellinge för, Sveriges finaste gästgifvaregård, och med en dylik middag tror jag den gör skäl för berömmet. Af winer serverades sherry, renskt bordaux och champanj i långa banor och på middagen följde kaffe med punsch och likör i öfverflöd. Det säges att tillställningen kostade kr. 12 per person men när man som David Frick är millionär bör man ju ha lov att hedra en trogen tjänare. Att tal hölls till den avlidnes ära, både många och långa (och tarfliga) är självklart.

20. Det wåras. Man sår ärtor både norr och söder härifrån. Dock ej i vårt grannskap. Flyttfåglarna äro nordbor igen sedan länge. Och de hade för övrigt knappast behövt besvära sig med någon färd söderut i år, så blid har gubben Bore i år varit. Tänk! Knappast ett snöfall på hela vintern. Men månne tocken vinter är landtmannen till båtnad. Jag tror knappast!

April månad 1890

2. Finfint väder. Dock har det frusit ej så litet på morgonkvisten. Vi börjar i dag vårarbete.

3. Nattfrost även i natt. Gör ej klöverfälten godt.

4. Köpte i går mödernearfvet av vår broder Nils i gemensamhet och likaledes gemensamt 7/24 mtl. Kongstorp och 1/32 mtl. Norra Håslöf av vår fader för en köpesumma af innalles 20500 kr. Följde då lösboet såväl inre som yttre med köpet.

12. Att höra att folk har gått hädan, därwid är man ju av gammalt wan, men stundom blir man likväl smärtsamt överaskad av dessa små svartkantade biljetter, som bringa en sista helsning från någon kär wän eller anförvant. Och de komma stundom mera ofta. Så ha wi nu på ungefär ett års tid bevistat ej mindre än tio begrafningar.

15. Regn och snöslask i söndags har gjort att jorden är wåt och tung och wårarbetet går smått.

18. Det åskar och regnar värre. Vi hade just börjat kornsådden, men därav blir troligen ej mera i denna veckan. Det går således smått med vårarbetet. Fjorton dagar har det varat och ännu är föga ut- rättat. Spannmålspriserna är fallande. Likaså smörpriset.

21. Wädret är fortfarande ostadigt, köld och regntjocka. Ej vår!

24. Nu tycks det åter bli vår. Åtminstone har jorden i dag torkat upp så mycket att vi kunna drifva ned en tunna korn som såddes för jämnt en vecka sedan. Det är också på tiden, ty kornen är mycket grodda.

28. Nu låter han höra av sig den förrymde Nils Kristoffersson Billborg. Brev från Amerika sände han häromdagen, dock utan att uppgifva sin adress. Han tror i sin enfald, att björnarna varit godmodiga nog att låta familjen husera kvarlåtenskapen efter behag och ger de sina rådet att arrendera bort egendomen, såvida de ej själva kunna sköta den. Dumma enfaldighet. Egendomen är såld och familjen jämte lösboet skingrat åt alla väderstreck för att aldrig mera förenas.

Maj månad 1890

3. Sått till idag 11 tunnor ren hafre 2 tnr. 8 kpr blandsäd. 2 tnr. 10 kpr ärtor. Satt potatis.

12. Efter mycket vedermöda har vi nu fått betfröet lyckligt i jord. Måtte det gro och ge en avkastning sådan som fjorårets. Wäderleken liknar dock ej alls fjorårets majmånad som var varm och torr. Nu är det åtskilligt kallt och regnar gör det tidt och ofta och just regnandet har förutsakat att vi klabbat med betsättningen i jemt åtta dagar. Åskar gör det och nästan dagligen. Högst ovanligt vid denna årstid. Rågaxen har börjat att framträda redan. Hela sex dagar före Erik. Måtte bli uppehåll i år emellan råghöst och wår-sädeshöst. Olyckan hittar ibland även till oss! Så föll igår vår minste vaktgosse ned från halmskullen och bröt sitt ena ben , hvarför han nu ligger under läkarvård. Måtte nu blott Doktor Lindgren kunna bota honom som han lofvat.

13. Distriktsläkaren i Hvellinge skall naturligtvis även vår kommun vara med om att avlöna. Till vad gagn är svårt att förstå, då kostnaden för ett enda besök hos en utfattig gosse måste betalas med 8 kronor.

17. Ändligen efter sex och en halv veckas av regn ofta avbrutet vårarbete hava vi nu fått tillsått. En långvarig vår isanning. Sått havre ur 11 tunnor 3,5 tndr. Blandsäd 23 tndr. Korn 2,3 tndr, ärter 60 kg klöverfrö, 15 kg timotej samt åtskilligt raygräs. Dessutom har vi nedmyllat 70 kilogram betfrö 2 kg rovfrö samt 15 tunnor potatis. Gud gifve god växtlighet!!! Sågille taga vi i dag och sedan börjas trädesarbetet.

19. Börjat tjudra hästarna. Sällan har vid betestiden början gräset varit frodigare. Det regnar nu igen. Till ledsnad för dem som ej har tillsått.

21. Börjat gödselkörningen. Warmt så man knappt kan arbeta!

29. Fölstoet Lotta framfödde i dag ett stort hingstföl. Måtte det trifvas och växa till. War förra veckan varmt till plåga för arbetaren, så får vi nu svalka oss istället. Och det mera än som tyckes gagneligt. Både djur och växter lida av kölden och de täta regnskurarna.

30. Gödsel köres, men det går si så där tillfölje det regniga vädret. Karna mjölka förträffligt. Aldrig tillförne har vi haft så mycket mjölk som nu eller något öfver 50 kannor/130 liter per dygn.

31. Slut på räkenskapsåret. Ett år som – gav en klen sädesgröda Men som tillfölje den förändring vårt landtbruk undergått, varit det bästa jag påminner mig. Nu sälja vi nämligen huvudsakligen sockerbetor och ladugårdsprodukter i stället för att vår hushållning för blott helt få år sen war baserad på huvudsakligen sädesodling och spannmålsförsäljning, och jag är fullt öfvertygad om att för-ändrigen är till det bättre. Måtte mitt hopp ej komma på skam!