Om släktregistret

Innehåll

Släktregistret utgår från vår äldsta kända släkting, Ingvar, farfar till den Ingvar Aagesen Baad som fram tills nyligen varit vår äldsta kända ana. Här kan man ta del av genealogisk information som kan vara flera hundra år gammal men också sådan som sträcker sig fram till våra dagar.

Släktgrenen avseende den skånska Båt-släkten innehåller vissa osäkerheter avseende kopplingen mellan de äldsta släktleden och landsdomaren Magnus Baad (död ca 1428), vilken av namnkunniga historiker som Raneke och Thiset anses vara en säker ana till skånska Båt-släkten. Därmed finns också osäkerhet beträffande släktskapet mellan Båt-släkten och ättlingarna till Iliana Aagesdotter (förmodat kusin till Magnus, död ca 1424) och hennes make, den svenske adelsmannen Staffan Ulfsson.

Släktgrenen har också fram till 2025 innehållit flera luckor i form av personer som inte varit namngivna, såväl före som efter Magnus Baad. Vi har nu dristat oss att framlägga en hypotes som fyller i flera av luckorna. Denna baserar sig främst på fyra faktorer: heraldik och användandet av släktnamn, begränsat geografiskt område med begränsat antal människor, dåtidens namnbruk i form av patronymikon och att förnamn hämtades från äldre släktingar samt olika dokument som finns omnämnda i litteraturen vilka påvisar eller indikerar släktskap.

Observera att ovanstående bara är en hypotes, även om vi bedömt att den har hög sannolikhet. Då tillgången till källmaterial från denna tid är ytterst begränsad kommer hypotesen troligen inte kunna beläggas.

Släktregistret omfattar 22.135 ättlingar till Ingvar i rakt nedstigande led, fördelade på 26 generationer. Släktregistret innehåller också ättlingarnas giften samt de ingiftas föräldrar och syskon. Totalt omfattar de lösenordsskyddade medlemssidorna 34.532 personer och innehåller all släktinformation vi idag känner till.

Av hänsyn till nu levande personer är släktregistret uppdelat i lösenordsskyddade respektive öppna sidor. Endast personer som är släkt med eller har annan anknytning till oss kan få tillgång till de lösenordsskyddade medlemssidorna.

De öppna sidorna innehåller enbart personer födda före 1920, och omfattar 19.817 personer.

Ansedlar

En ansedel för en viss person är en schematisk uppställning med denna person i centrum, med generationerna närmast före personen samt personens eventuella giften och barn. Ansedeln innehåller också en text med personens levnadsbeskrivning. Av exemplet och förklaringarna nedan framgår det hur man tolkar en ansedel, och hur man kan klicka sig vidare till ytterligare information.

Om personnamn:

På en ansedel kan följande ikoner återfinnas vid någon eller några personer:

Båt-ättling.
Information om giften/barn finns. Genom att klicka på namnet på personen gör man denna till ny "centrumperson" och får fram uppgifter om personens giften och barn.
Information om föräldrar finns. Genom att klicka på namnet på personen gör man denna till ny "centrumperson" och får fram uppgifter om personens föräldrar.
Bilder på källdokument. Genom att klicka på ikonen får man fram bilder på olika slags dokument som är relaterade till personen, t ex en bouppteckning.
Karta. Klicka på ikonen för att få fram en kartbild relaterad till personen.
(M)
länsbokstav för Malmöhus län. För svenska ortsnamn är länsbokstav angiven. Fullständig förteckning över länsbokstäver finns i teckenförklaring i sidfot.

Sidfot med teckenförklaring

Det finns möjlighet att visa teckenförklaringen ovan i en sidfot på varje sida. För att visa sidfoten, välj "Släktregister - Visa/dölj förklaringar på släktregistersidor" i menyn.

Sökning efter en persons ansedel

Det finns olika sätt att hitta en persons ansedel:

Personregister

Personregistret är i sorterat i alfabetisk ordning avseende efternamn. Personer med okänt efternamn kommer först i registret.

Överst och underst på sidan finns navigeringsmeny till sidor med respektive begynnelsebokstav i efternamnet.

Om personnamnen:

Följande ikoner kan finnas efter ett personnamn:

= Båt-ättling.

Ortsregister

Ortsregistret är i sorterat i alfabetisk ordning. Grundprincipen i registret är att adressen börjar med den största geografiska enheten och därefter blir alltmer specificerat.
Exempel: Land (om annat än Sverige), Församling (i Sverige med eventuell länsbokstav) därefter Gård, Gatuadress eller motsvarande.

Överst och underst på sidan finns navigeringsmeny till sidor med respektive begynnelsebokstav i adressen.

Under varje ort finns de personer som har anknytning till orten. Personerna är sorterade i alfabetisk ordning avseende efternamn. Personer med okänt efternamn kommer först.

Om personnamnen:

Följande ikoner kan finnas efter ett personnamn:

= Båt-ättling.

Kalendrar

All datuminformation är angivet enligt respektive lands lokala kalender.

Flera länder, däribland Danmark och Norge användes den Julianska kalendern fram till och med den 18 februari 1700. Den följande dagen var, enligt den Gregorianska kalendern, den 1 mars 1700.

I Sverige användes den Julianska kalendern fram till och med den 28 februari 1700. Planen var att gradvis introducera den Gregorianska kalendern genom att ta bort alla skottdagar fram till år 1740. Första steget var att ta bort skottdagen den 29 februari 1700. Reformen glömdes därefter bort, troligtvis på grund av Nordiska kriget, och skottdagarna 1704 och 1708 togs därför inte bort. 1712 bestämde kungen att Sverige skulle återgå till den Julianska kalendern genom att lägga till en extra dag i februari. Detta innebar att februari 1712 fick 30 dagar, inkluderande den normala skottdagen och den extra dagen. Följaktligen hade Sverige en egen kalender mellan 1 mars 1700 och 30 februari 1712. Den Julianska kalendern återinfördes från den 1 mars 1712 och användes till den 17 februari 1753. Den följande dagen var, enligt den införda Gregorianska kalendern, den 1 mars 1753.

Felaktig eller ofullständig information

Om du hittar felaktig eller ofullständig information på dessa sidor, eller om du känner till ytterligare personer som tillhör släkten lämna uppgiften under menyn "Släktregister - Komplettera släktinformation".

>