Om släktregistret

Innehåll

Släktregistret omfattar anfäder till Stefan Ullstad och Marianne Ullstad (född Persson), avkomlingar till dessa anfäder samt de ingiftas föräldrar och syskon. Här kan avkomlingar över hela världen till Knut Magneson Ullestad, men också till exempelvis Nils Mattsson, Rasmus Jeppsson och Ingvar Aagesen Baad, ta del av genealogisk information. Informationen kan vara flera hundra år gammal, men sträcker sig också fram till våra dagar. Av naturliga skäl finns det en större osäkerhet i uppgifterna om släktskap för de allra äldsta släktleden.

Av hänsyn till nu levande personer är släktregistret uppdelat i lösenordsskyddade medlemssidor och öppna sidor. Registret omfattar 1269 ättlingar till Ullstadsläktens anfader Knut Magneson Ullestad fördelade på 12 generationer.

De lösenordsskyddade sidorna omfattar totalt 38.980 personer och innehåller all släktinformation vi idag känner till. De öppna sidorna innehåller enbart personer födda före 1920.

Endast personer som är släkt med eller har annan anknytning till oss kan få tillgång till de lösenordsskyddade medlemssidorna.

Ansedlar

En ansedel för en viss person är en schematisk uppställning med denna person i centrum, med generationerna närmast före personen samt personens eventuella giften och barn. Ansedeln innehåller också en text med personens levnadsbeskrivning. Av exemplet och förklaringarna nedan framgår det hur man tolkar en ansedel, och hur man kan klicka sig vidare till ytterligare information.

Om personnamn:

• Rutorna med personnamn är klickbara - genom att klicka får man upp en ny ansedel med denna person som centrumperson
• Understruket namn är tilltalsnamn

På en ansedel kan följande ikoner återfinnas vid någon eller några personer:

Information om giften/barn finns. Genom att klicka på namnet på personen gör man denna till ny "centrumperson" och får fram uppgifter om personens giften och barn.

Information om föräldrar finns. Genom att klicka på namnet på personen gör man denna till ny "centrumperson" och får fram uppgifter om personens föräldrar.

Bilder på källdokument. Genom att klicka på ikonen får man fram bilder på olika slags dokument som är relaterade till personen, t ex en bouppteckning.

Karta. Klicka på ikonen för att få fram en kartbild relaterad till personen.

(M)

länsbokstav för Malmöhus län. För svenska ortsnamn är länsbokstav angiven. Fullständig förteckning över länsbokstäver finns i teckenförklaring i sidfot.

Sidfot med teckenförklaring

Det finns möjlighet att visa teckenförklaringen ovan i en sidfot på varje sida. För att visa sidfoten, välj "Släktregister - Visa/dölj förklaringar på släktregistersidor" i menyn.

Sökning efter en persons ansedel

Det finns olika sätt att hitta en persons ansedel:

• Använd sökfunktionen för att söka ord eller fraser som finns på en persons ansedel. Välj i menyn "Släktregister - Sökning i släktregistret" för att komma till sökfunktionen och en beskrivning av denna
• Sök via Personregister - välj i menyn "Släktregister - Personregister"
• Sök via Ortsregister - välj i menyn "Släktregister - Ortregister"

Personregistret är i sorterat i alfabetisk ordning avseende efternamn. Personer med okänt efternamn kommer först i registret.

Överst och underst på sidan finns navigeringsmeny till sidor med respektive begynnelsebokstav i efternamnet.

Om personnamnen:

• Personnamn är klickbara - genom att klicka på namnet får man upp en ansedel med denna person som centrumperson
• Understruket namn är tilltalsnamn

Ortsregistret är i sorterat i alfabetisk ordning. Grundprincipen i registret är att adressen börjar med den största geografiska enheten och därefter blir alltmer specificerat.
Exempel: Land (om annat än Sverige), Församling (i Sverige med eventuell länsbokstav) därefter Gård, Gatuadress eller motsvarande.

Överst och underst på sidan finns navigeringsmeny till sidor med respektive begynnelsebokstav i adressen.

Under varje ort finns de personer som har anknytning till orten. Personerna är sorterade i alfabetisk ordning avseende efternamn. Personer med okänt efternamn kommer först.

Om personnamnen:

• Personnamn är klickbara - genom att klicka på namnet får man upp en ansedel med denna person som centrumperson
• Understruket namn är tilltalsnamn

Kalendrar

All datuminformation är angivet enligt respektive lands lokala kalender.

Flera länder, däribland Danmark och Norge användes den Julianska kalendern fram till och med den 18 februari 1700. Den följande dagen var, enligt den Gregorianska kalendern, den 1 mars 1700.

I Sverige användes den Julianska kalendern fram till och med den 28 februari 1700. Planen var att gradvis introducera den Gregorianska kalendern genom att ta bort alla skottdagar fram till år 1740. Första steget var att ta bort skottdagen den 29 februari 1700. Reformen glömdes därefter bort, troligtvis på grund av Nordiska kriget, och skottdagarna 1704 och 1708 togs därför inte bort. 1712 bestämde kungen att Sverige skulle återgå till den Julianska kalendern genom att lägga till en extra dag i februari. Detta innebar att februari 1712 fick 30 dagar, inkluderande den normala skottdagen och den extra dagen. Följaktligen hade Sverige en egen kalender mellan 1 mars 1700 och 30 februari 1712. Den Julianska kalendern återinfördes från den 1 mars 1712 och användes till den 17 februari 1753. Den följande dagen var, enligt den införda Gregorianska kalendern, den 1 mars 1753.

Felaktig eller ofullständig information

Om du hittar felaktig eller ofullständig information på dessa sidor, eller om du känner till ytterligare personer som tillhör släkten lämna uppgiften under menyn "Släktregister - Komplettera släktinformation".