Hans Magnus Melin

1805-1877

   
 
   
 
   
 
   
 
   
 
   
 
   
 
   
 
 
 
 
 
Hans Magnus Melin
Född 14 sep 1805 i Östra Vemmerlöv (L). Död 17 nov 1877 i Lunds domkyrkoförsamling (M).
Teologie doktor, professor Domprost i Lunds domkyrkoförsamling (M).
Gift 30 aug 1861 i Lunds domkyrka, Lunds domkyrkoförs (M). Första lysningsdag 11 aug 1861 i Malmö Sankt Petri (M).

Levnadsbeskrivning

Född 14 sep 1805 i Östra Vemmerlöv (L).

Teologie doktor, professor Domprost i Lunds domkyrkoförsamling (M).

Levde på No:64, Lunds domkyrkoförs (M).

Hans Magnus var son till Johan Ulrik Melin, kvartermästare vid Skånska Karabinier- regementet, och Brita Katarina Seeberg, kantorsdotter. Fadern lär ha varit sträng och 1811 lämnade modern hemmet och tog med sig de fyra barnen. Melins nya hem blev hos släktingen, köpmansänkan Katarina Malmstedt i Ystad. Tack vare henne fick Melin råd till studier.
Den 9 oktober 1822 inskrevs han som student i Lund. Den 15 juni 1827 undergick Melin den filologiska examen och den 9 maj 1829 den filosofiska. Vid samma tillfälle som Esaias Tegnér lagerkrönte Adam Oehlenschläger i Lunds domkyrka den 23 juni 1829 mottog Melin som primus själv den akademiska lagerkransen.
1831 påbörjade han teologiska studier och blev 1834 docent i exegetisk teologi. Tre år senare utnämndes Melin till notarie vid teologiska fakulteten. Strax därefter fick han sin prästvigning. Genom ett stort antal föreläsningar i sin serie ”Föreläsningar öfver Jesu lefverne” drog han stora åhörarskaror och föreläsningarna kom sedermera också i tryck.
1847 utnämndes Hans Magnus till professor i pastoralteologi och senare i exegetisk teologi vid Lunds universitet. 1865 blev han förste teologie professor och beträdde samtidigt posten som domprost i Lund vilken han behöll livet ut.
Hans Magnus författade ett stort antal, för sin samtid, värdefulla teologiska verk. Han utgav också Handlexikon öfver grekiska språket och en översättning av Göthes ”Faust. För sina litterära insatser blev han förärad Svenska Akademiens stora skådepenning i guld 1853 och Karl Johan-priset tre år senare. 1866 invaldes han i akademien på sin företrädare Börjessons stol, nr 3. Han invaldes samma år som ledamot nummer 567 av Kungliga Vetenskapsakademien.
1865 mottog han kommendörskorset av Nordstjärneorden. Förutom inhemska utmärkelser fick Hans Magnus stor uppmärksamhet även i utlandet. 1851 invaldes han till exempel i det historiskt teologiska samfundet i Leipzig och 1856 i det konglige nordiska Oldskriftssällskapet i Köpenhamn.

Då Hans Magnus andra hustru Anna Helena Båth dog kort efter vigseln gifte han om sig med hennes äldre syster Karolina. För att hedra sin tredje hustru uppkallade han sitt lantställe Linero efter henne. Linero är nu en stadsdel i Lund, där även Melins väg finns till minne av honom själv. Karolina och Hans Magnus hade en fosterdotter, Anna Mathilda, född 1873 i Jakob och Johannes (AB).

Död 17 nov 1877 i Lunds domkyrkoförsamling (M). Begravd 23 nov 1877 i Lunds domkyrkoförsamling (M).